sandracaan

Att reflektera ett säkert yttre kommer att uppfattas som att personen i fråga är en självsäker person och du kommer att bemötas därefter. Jag har provat på knepet "fake it 'til you believe it" och det har visat sig att fungera. Länge arbetade jag dag in och dag ut och levde i skuggan. Min chef och andra kollegor tog åt sig äran för all arbete som gjordes och frustrationen inom mig växte. Jag funderade länge varför jag inte vågade säga till att jag också hade varit med och gjort projektet, eller varför jag inte hade modet att fråga om mer ansvar. Jag vet faktiskt varför jag inte vågade, jag var orolig att jag inte var tillräckligt bra. Men här kommer ett viktiga budskap som är viktig att bädda in i den dagliga tankeverksamheten; det är nyttigt att låta huvudet hamna under vattenytan då och då. Att ständigt hålla sig ovanför vattenytan kommer inte ge dig den utmaning du behöver för att växa som person. Vad är det värsta som kan hända om du tar på dig ett projekt som du känner att du inte behärskar till fullo? Gör det och lös sedan problemen när det kommer längs vägen. Du kan inte veta vilka det är förrän du bestämmer dig för att gå den vägen. För att klättra i karriären handlar det om en viktig sak "Not In Sight, Not In Mind". Detta uttryck är något jag har bäddat in i mina tankar och låter det cirkulera i alla sammanhang på jobbet.

Jag bestämde mig för att spegla utåt det självförtroende som jag önskade att människor skulle uppfatta mig som. Trots allt, de kunde inte läsa mina tankar, de kunde inte ana hur jag osäker jag egentligen var. Jag bestämde mig för att jag inte har något att förlora, det värsta som kunde hända var att jag blev av med mitt jobb. Men eftersom jag hade fallit en gång tidigare visste jag att jag kunde resa mig upp igen ifall detta hände. Jag började stå upp för mig själv när andra tog åt sig äran för de arbete jag hade gjort och säga nej till min chef när han bad mig göra uppgifter som inte ingick i min arbetsbeskrivning. I början var jag orolig hur mina kollegor skulle uppfatta mig när jag inte höll med och utryckte mina åsikter. Häpnadsväckande nog har två av mina kollegor kommit upp till mig och berättat att de önskade att det var lika självsäkra som jag, men de var oroliga att det skulle bli av med jobbet om de sade emot. Det mina kollegor inte vet är att jag inte på något sätt varit lika självsäker på insidan som jag visade utåt. Innerst inne har jag velat fram och tillbaka, skakat och svettas och undrat om jag kommer att få sparken. Men det fina är att ingen vet hur du känner dig innerst inne, det är din hemlighet. Efter att jag har byggt upp mitt självförtroende har jag fått mer ansvar på jobbet. Det viktiga är dock att "välja dina strider". Även fast man vill så kan man inte kämpa alla strider, vissa måste man låta gå.

Se till att cheferna stöter på ditt namn så ofta som möjligt och ser dig vid alla möten: om du gör ett projekt, sätt ditt namn på första sidan. Ett annat knep som jag använder är att alltid sätta mig bredvid den mest inflytesrika personen i rummet, med bästa förhoppningar att andra kommer uppfatta mig som en viktig person. Gör dig viktig! Jag ser även till att vara proaktiv, att göra det som du ombeds att göra är inte att vara proaktiv utan då gör du bara det som förväntas av dig. Utan det handlar om att göra något utöver dina arbetesuppgifter, jag brukar leta reda på viktiga kommande marknadstrender samt hitta nya samarbetspartners till företaget. Sedan skickar jag ut email till mina kollegor och cheferna och uppdaterar dem om information som jag har funnit och som jag anser kan underlätta deras arbete, på detta sätt är jag alltid där. Jag låter dem inte glömma mig "not in sight not in mind".

Jag brukar läsa små inspirationsböcker då och då för att hitta den där extra gnistan av motivation, en bra författare som har kämpat för att göra ett namn av sig själv är Paul Arden "It's not how good you are, it's how good you want to be".