sandracaan

Att reflektera ett säkert yttre kommer att uppfattas som att personen i fråga är en självsäker person och du kommer att bemötas därefter. Jag har provat på knepet "fake it 'til you believe it" och det har visat sig att fungera. Länge arbetade jag dag in och dag ut och levde i skuggan. Min chef och andra kollegor tog åt sig äran för all arbete som gjordes och frustrationen inom mig växte. Jag funderade länge varför jag inte vågade säga till att jag också hade varit med och gjort projektet, eller varför jag inte hade modet att fråga om mer ansvar. Jag vet faktiskt varför jag inte vågade, jag var orolig att jag inte var tillräckligt bra. Men här kommer ett viktiga budskap som är viktig att bädda in i den dagliga tankeverksamheten; det är nyttigt att låta huvudet hamna under vattenytan då och då. Att ständigt hålla sig ovanför vattenytan kommer inte ge dig den utmaning du behöver för att växa som person. Vad är det värsta som kan hända om du tar på dig ett projekt som du känner att du inte behärskar till fullo? Gör det och lös sedan problemen när det kommer längs vägen. Du kan inte veta vilka det är förrän du bestämmer dig för att gå den vägen. För att klättra i karriären handlar det om en viktig sak "Not In Sight, Not In Mind". Detta uttryck är något jag har bäddat in i mina tankar och låter det cirkulera i alla sammanhang på jobbet.

Jag bestämde mig för att spegla utåt det självförtroende som jag önskade att människor skulle uppfatta mig som. Trots allt, de kunde inte läsa mina tankar, de kunde inte ana hur jag osäker jag egentligen var. Jag bestämde mig för att jag inte har något att förlora, det värsta som kunde hända var att jag blev av med mitt jobb. Men eftersom jag hade fallit en gång tidigare visste jag att jag kunde resa mig upp igen ifall detta hände. Jag började stå upp för mig själv när andra tog åt sig äran för de arbete jag hade gjort och säga nej till min chef när han bad mig göra uppgifter som inte ingick i min arbetsbeskrivning. I början var jag orolig hur mina kollegor skulle uppfatta mig när jag inte höll med och utryckte mina åsikter. Häpnadsväckande nog har två av mina kollegor kommit upp till mig och berättat att de önskade att det var lika självsäkra som jag, men de var oroliga att det skulle bli av med jobbet om de sade emot. Det mina kollegor inte vet är att jag inte på något sätt varit lika självsäker på insidan som jag visade utåt. Innerst inne har jag velat fram och tillbaka, skakat och svettas och undrat om jag kommer att få sparken. Men det fina är att ingen vet hur du känner dig innerst inne, det är din hemlighet. Efter att jag har byggt upp mitt självförtroende har jag fått mer ansvar på jobbet. Det viktiga är dock att "välja dina strider". Även fast man vill så kan man inte kämpa alla strider, vissa måste man låta gå.

Se till att cheferna stöter på ditt namn så ofta som möjligt och ser dig vid alla möten: om du gör ett projekt, sätt ditt namn på första sidan. Ett annat knep som jag använder är att alltid sätta mig bredvid den mest inflytesrika personen i rummet, med bästa förhoppningar att andra kommer uppfatta mig som en viktig person. Gör dig viktig! Jag ser även till att vara proaktiv, att göra det som du ombeds att göra är inte att vara proaktiv utan då gör du bara det som förväntas av dig. Utan det handlar om att göra något utöver dina arbetesuppgifter, jag brukar leta reda på viktiga kommande marknadstrender samt hitta nya samarbetspartners till företaget. Sedan skickar jag ut email till mina kollegor och cheferna och uppdaterar dem om information som jag har funnit och som jag anser kan underlätta deras arbete, på detta sätt är jag alltid där. Jag låter dem inte glömma mig "not in sight not in mind".

Jag brukar läsa små inspirationsböcker då och då för att hitta den där extra gnistan av motivation, en bra författare som har kämpat för att göra ett namn av sig själv är Paul Arden "It's not how good you are, it's how good you want to be".

Jag har flera gånger undrat varför jag har valt att ge upp mitt trygga nät i Sverige, lämna min familj, mina vänner för att spendera all min tid på att jobba. Innan jag lämnade Sverige var jag 100 % säker på att jag ville spendera all min tid på att bygga min karriär. Då och då hamnar jag i mindre svackor då jag promenerar till mataffären och ser familjer handla tillsammans eller när jag går och shoppar en lördag och ser vänner fika och skratta tillsammans. London består av drygt 9 miljoner människor men på något sätt lyckas jag känna mig som den enda personen i världen. Däremot under mina bättre stunder vet jag att jag är här för att vinna erfarenhet, erfarenhet som jag inte kan få genom att vara i stad där jag kan ta allt för givet. För att finna en balans har jag vänt mig till min egen karriärpyramid och använt den som en tidspyramid för att lätta på stressen. Istället för att se min tid i London som något ovetande har jag delat upp tiden halvårsvis, detta har gjort vardagen lättare då jag endast ser 6 månader framåt. Som jag har skrivit i mina tidigare inlägg, det man vill ha i livet kommer inte gratis. Det handlar om att kämpa och göra uppoffringar, det kommer att avlöna sig på ett eller annat sätt i framtiden. Det viktiga är dock att balansera kampen efter en karriär med ett socialt liv. Utan ett socialt liv kommer en känsla av meningslöshet snabbt att jaga ikapp dig.



It's about having the confidence to roll the dice

Alla erfarenheter är bra erfarenheter, jag har växt på ett sådant sätt som jag inte trodde var möjligt. Jag har definierat min ambitionsnivå och sedan har jag siktat högre. Jag har gett min egen definition av prestation en ny innebörda, jag har gett min egen definition av mod en ny innebörd. Detta tillsammans har skapat något som jag kommer att värdesätta för en lång tid framöver: det handlar om att våga stå upp för mig själv på jobbet samt att säga nej. Erfarenheten har lett till ett självförtroende som jag tidigare ej hade. Du kan bygga på ditt självförtroende genom att tro på dig själv. Mitt första jobb i England trodde jag inte på mig själv, vilket ledde till att ingen annan heller trodde på mig. Jag blev tillsagd att min prestation inte motsvarade vad det var de sökte. Jag velade länge fram och tillbaka, skulle jag stanna i ett företag där jag inte såg en framtid eller skulle jag söka vidare? Många faktorer skrämde mig, tänk om jag inte hittar ett jobb, tänk om jag inte klarar av något annat jobb. En dag stötte jag på droppen som fick bägaren att rinna över, klockan var 11:19 och jag sa upp mig. Klockan 12:30 gick jag ut från kontoret för sista gången. Detta var 6 månader sedan, men jag kommer fortfarande ihåg känslan när jag passerade receptionisten på min väg ut. Jag vände mig om och tittade på byggnaden en sista gång med en stor känsla av lättnad och lycka. Jag intervjuade för ett nytt jobb i en annan bransch som jag inte hade någon kunskap eller erfarenhet om. Jag bestämde mig för att spegla ett starkt självförtroende utåt även fast jag var skrämd av de nya arbetsuppgifterna. Genom att ha tagit den här risken gick jag från att ha varit reflekterad som en person med mindre bra prestationer till att ha blivit nominerad två gånger för utomstående prestationer på mitt nya jobb.

Jag lärde mig en sak av att våga ta risker: jag stängde en dörr och öppnade 10 nya. Det handlar om att våga förlora, lär dig att resa dig igen efter ett nedslag.

"With courage you will dare to take risks, have the strength to be compassionate, and the wisdom to be humble. Courage is the foundation of integrity."

Jag brukade alltid fråga mig vad det är som gör att vissa människor "lyckas" ta sig dit de vill och som har följt sina drömmar även i svåra tider. Det handlar om att ha en strategi, att se långsiktigt på vad det är man vill uppnå och hur man tänker uppnå det. Sedan handlar det om att ta detta långsiktiga mål och dela in det i mindre små mål. Detta gör det lättare att uppnå det slutliga målet då det inte känns lika långt borta eller överväldigande. Ett exempel kan vara att du vill ha ett jobb som jurist, det är ditt mål, hur ska du nå dit? För att bli jurist behöver du en utbildning, se du har redan delat in målet. Dela sedan in det i mindre delar, varje tenta är ett delmål, kanske lägga till en praktik för att göra det lättare att ta sig ut på marknaden när du är klar. När du har klargjort ditt mål och dina delmål, så kan du släppa den långsiktiga synen eftersom den kan agera som en stressfaktor. Du kan då fokusera på den närmast liggande tentan, dvs. tänka kortsiktigare. Kom ihåg, det finns inga genvägar till toppen, det ligger hårt arbete bakom det.

Jag har lyssnat och läst om personer som är "framgångsrika" i karriären och funnit ett par gemensamma faktorer:

Driv. För att lyckas i karriären handlar det om att arbeta med något du brinner för. Att arbeta med något du inte är speciellt intresserad av kommer inte ge dig den motivationen du behöver för att varje dag prestera bättre än vad du gjorde dagen innan. Jag har funnit att de personer som jag har talat med som kan anses ha lyckats i karriären har uttryckt samma sak, 'inget kan stoppa dem', detta i kombination med faktorn nedanför är något de har förespråkat att en person behöver för att klättra uppåt.

Våga ta risker. Jag har alltid varit en person som har sökt efter framgång rent karriärmässigt. Efter min examen började jag jobba i Sverige, jag tyckte att jag arbetade hårt och presterade mer än vad som krävdes. Detta tog mig ingenstans utan jag satt på samma position i två år. Det svåra är att bestämma sig för att se över sina möjligheter när man sitter på en fast tjänst i ett någorlunda bra företag. Men jag bestämde mig för att säga upp mig och packa mina saker. Ett vecka senare bar det av till ett land jag aldrig hade varit i. Jag tog risker och har snabbt klättrat karriärmässigt. Min nuvarande arbetsgivare har uttryckt att jag har visat på ett jäklar anamma till driv och ett mod för att våga lämna allt för att jaga framgång i karriären. Varför jag blev attraktiv att anställas och samtidigt vet de att jag är redo att arbeta hårt. Jag har frågat människor i ledande positioner här och har insett att även de en dag kom till detta land med bara en ryggsäck på ryggen. Nu säger jag inte att man måste lämna landet för att lyckas utan det kan handla om att byte företag. Att stänga en dörr
öppnar upp många nya.

Mod. Att våga söka just 'det' jobbet, att våga läsa en utbildning som du har blivit sagd att du inte kommer klara av. När jag började läsa civilekonomprogrammet sa alla runt om mig att jag omöjligt kommer hitta ett jobb när jag är klar med min utbildning. Men det handlar inte alltid om det. Visst det kan vara svårt att hitta ett jobb och kanske var det andledningen till att jag nu befinner mig i ett annat land. Men jag brukar alltid säga att det handlar om vad du gör situationen till. Min syster brukar alltid bli irriterad när jag säger så, för att hon kan inte bara flytta från ett land till ett annat för att hon har ett barn och en man, men det handlar om att följa sina drömmar och använda det där drivet och vara beredd att slita när man är klar. Som sagt det kan vara allt från att säga till chefen att du anser att du är kapabel att ta på dig mera ansvar eller trotsa den negativa kraften och läsa just den utbildningen du har drömt om. Hemligheten är enkel: Tro på dig själv! Du kan, du ska och du kommer att uppnå det du vill karriärmässigt. "Människan kan inte upptäcka nya oceaner förrän hon har fått modet att förlora kusten ur sikte." Tror du inte på dig själv kommer ingen annan att göra det heller.

Mentor. Att ha någon som stöttar dig när ditt självförtroende eller din ork börjar svacka. Detta är viktigt i många olika sammanhang, någon som kan ge ditt självförtroende ett lyft när du mest behöver det. Än hur starka vi är, har vi ibland våra svaga stunder. En person kan ha många olika mentorer. Jag själv har tre olika mentorer, dessa tre människor är helt i motsatts till varandras personligheter. Jag har en mentor när det handlar om karriärval och hur man tar sig framåt i det vardagliga karriärlivet, min andra mentor hjälper mig att tro på mig själv som kvinna i en mansdominerande bransch. Den tredje motiverar mig i mitt privata liv. Alla tre bildar tillsammans en 'optimerad' mentor. Ibland agerar olika "visdomsord" eller en fiktiv karaktärer som mentor/självförtroende "booster" för mig.

De brandgula bladen sveper sakta fram på marken denna tidiga höstmorgon. Bladen virvlar runt mina fötter likt en trogen hund för varje steg jag tar. Jag har en lång bit kvar att gå även fast jag inte vet vart det är jag är på väg. Men någonstans måste ju vägen ta slut.

"Du arbetar inte tillräckligt bra, därför tänker vi inte fortsätta satsa på dig", jag vaknar upp kallsvettig 03:42 och sträcker mig efter min Blackberry för att se om jag har fått några viktiga email som jag behöver svara på. Ett email från min chefs chef, hjärtat stannar till, vilka mål har jag inte uppnått denna gång? Han ber mig kontakta honom imorgon och tankarna skenar iväg, nattens sömn är förstörd.

Livet är inte en destination, det är en resa. Uttjatat uttryck men med all rätt. Det är under resans gång du bygger på din erfarenhet och får en klarare syn om din väg och dina förmågor. Många frågar mig vad det är som gör att vissa lyckas och andra inte, vad jag har märkt är att de som lyckas är de som har ett mål, men inser att det måste gå igenom resan för att nå målet. Andra vill finna genvägar, det vill nå målet nu, en motgång och det ger upp. Det säger "det var inte menat för mig" eller "det var inte min grej". Framgångsrika människor är det som slås ner på sina knän varannan dag men som kliver upp och borstar av sig dammet. Det lär sig något värdefullt varje gång vilket ökar deras kraft att nå dit de vill. Jag har alltid påpekat att det inte endast handlar om kunskap, kunskap kan ta dig lång men inte hur långt som helst. Det handlar om att kombinera denna kunskap med attityd och reaktion. Hur du bemöter en situation och hur du sedan agerar utifrån den är en nyckelfaktor. Det handlar inte bara om karriär mål, det gäller även mål om att lyckas i en viss sport eller att leva hälsosammare.

Många vill ha mall med olika klargjorda steg hur de ska nå sitt mål, men det finns inte en modell som är "one-size-fit". Det handlar om att finna ett sätt som passar just dig, alla arbetar på olika sätt. Det är du som vet vad du är kapabel av att göra, det är du som vet hur långt du kan nå. När du har klargjort detta för dig själv, oftast hjälper det att ställa upp en modell som jag demonstrerade i inlägget innan, så kommer du att finna din väg.

Viktigt är dock att inse att det finns alltid hinder i din väg som kan stoppa dig från att ta fram det bästa inom dig. Ett exempel som jag har stött på här i London, som har hämmat flera av mina kollegors tro på sig själva och sina förmågor, är ledarskapsstilen. Jag har flera gånger blivit tillsagd att arbeta på ett speciellt sätt, på deras sätt, för det är det rätta sättet. Jag kommer ihåg att jag sa till min chef att jag har tagit fram resultatet på ett annat sätt och att det funkar lika bra eftersom vi fortfarande har fått samma resultat. Han bestämde sig för att svara "det är fel, för du gör det inte på mitt sätt". Att leda människor på fel sätt kan leda till negativa konsekvenser bland ens anställda, istället för att ta fram det bästa resurserna hos human kapitalet, hämmar dåliga ledare detta. Bara några dagar senare hade chefen cirkulerat ett email runt i kontoret och klargjort vilka timmar man fick ta lunch och att man absolut inte fick lyssna på sin Ipod och vi måste socialisera mindre med våra kollegor. Jag kände att vi anställda blev påtvingade ett arbetssätt som inte passar alla vilket riskerar flödet av kreativitet i kontoret. Vissa, inklusive jag, jobbar bättre med musik, andra inte. Är det inte upp till var och en att arbeta på ett sätt som vi anser tar fram våra effektivaste sidor? Dessutom har flera kända organisationsforskare påpekat att om du inte spenderar åtminstone 5 % av din dag för att bygga på dina interna nätverksrelationer så gör du något fel. I fika rummet hör jag dagligen om hur de pratar om chefen och hur de inte gillar honom för att han inte har någon ledarskaps kompetens. En av mina kollegor utbrast "jag känner mig inte alls motiverad att arbeta vissa dagar". Tro mig när jag säger att har en ledare inte arbetarna på sin sida så kommer han eller hon inte att bli långvarig...

Jag kan rekommendera två böcker inom området att finna sin väg, en skriven av den världsberömda Paulo Coelho, "Alkemisten", det är en symbolisk bok som har väckt många tankar och funderingar bland min umgängeskrets. En annan bok, eller film för dom som önskar, är den kontroversiella "The secret" skriven av Rhonda Byrne. The Secret väcker både skepticism samt hopp, en bra film att se för att sätta igång ens funderingar angående hur vi själva påverkar vår framgång.

"Vilken ynkrygg som helst kan utkämpa en strid när han är säker på att vinna; men visa mig den som har mod att kämpa när han är säker på att förlora"

Dag in och dag ut träffar vinden från förbi susande tåg mitt ansikte, lukten är påtaglig och luften fuktig. Varje morgon trängs dussintals av människor för att ta sig till jobbet. Värmen blir ännu mer lidlig under jorden. Hur mycket man än duschar tar man sig aldrig till jobbet fräsch. Varje morgon står jag och väntar på tåget som ska ta mig till framgång. Varje kväll undrar jag, vad framgång är.

Jag kommer till jobbet tidigt på morgonen, än hur tidigt jag kommer, känns det som att alla redan har varit där i flera timmar. Mina kollegor tittar på mig, måste vara mitt hår som har blivit platt och fett av luften i tunnelbanan. Jag tar mitt morgon kaffe och sätter mig ner vid mitt bord. Alltid har jag trott att jag skulle ha ett eget kontor, att jag skulle vara en viktigt del i företagets motor, men istället sitter jag i ett bås i ett rum, stort som ett varuhus.

Jag har märkt hur lätt det är att tappa bort sig i en miljonstad, att bli obefintlig. Men jag har märkt att det är ännu lättare att bli osynlig i ett företag. Något som har hjälpt mig att ta mig fram och att hålla mig fokuserad på mina mål är något jag kallar en "karriärpyramid". Jag har märkt vikten av att ha en plan, göra en affärsplan men över ditt eget liv för att inte tappa bort dig. När du är vilsen kan du ta fram denna pyramid för att påminna dig själv vad det är du vill uppnå i din roll. Jag har presenterat pyramiden för mina kollegor och de har gett mig en positiv feedback gällande dess motivationskraft. Pyramiden kan tejpas upp bredvid spegeln eller vid dörren, någonstans så att du kan kasta ett öga på den innan du beger dig till jobbet.

Att skapa en "karriärpyramid": Det måste inte vara en pyramid över en önskad karriär, en av mina vänner bestämde sig för att rita upp en pyramid för att nå den framgång han alltid har önskat i sitt Kricket lag. Han har berättat hur han blev mer motiverad då han kunde se hans utveckling framför sig, den blev verklig, den blev påtaglig.

Dela upp en pyramid i 4 eller 5 nivåer. Bestäm vilken tidsperiod varje nivå ska representera, klargör sedan vad varje nivå sak innehålla. Det gäller att ha realistiska mål, för höga mål kan lätt agera som en stressfaktor. Sätt ditt mål, men klargör i samma segment hur du planerar för att uppnå detta. När du har uppfyllt ett av segmenten går du över till nästa, det som är viktigt är att sätta ett nytt mål så fort du har uppnått ett. På detta sätt tappar du inte fokus. Som jag tidigare har nämnt finns det många negativa energier och villovägar kring oss, därför är det viktigt att ha en egen vägledning som vi kan följa.

Har man drömmar gäller det att jaga dem, träng åt sidan tanken om att förlora ditt trygghetsnät, vänner, familj. Det är bara en ursäkt för att du inte ska ge dig ut i världen och kämpa för dina drömmar, trots allt, vad händer om du inte uppfyller din dröm, mål, ambitioner? Inget händer, du har inget att förlora bara erfarenhet att vinna!

De vanligaste jobblänkarna i London:

http://www.cityjobs.com/

http://www.reed.co.uk/

http://www.monster.co.uk/

http://www.totaljobs.com/

http://www.totallyfinancial.com/

http://www.efinancialcareers.co.uk/

http://gaapweb.co.uk/

Lycka till i sökandet!

Om man inte frågar är chansen stor att man inte får det. Vad människor runt dig än säger så är det inte sant, hårt arbete tar dig ingenstans. Det handlar om att bygga allianser i spelet, göra sig mer viktig än man är och sen gäller det att alltid kämpa för det man vill. Att sitta tyst, arbeta hårt och göra allt som slängs på ditt skrivbord är en strategi som kommer hålla dig kvar på din post för en lång tid framöver. En stor överraskning för en någorlunda nyutexaminerad civilekonom, jag, är att varje dag är en kamp. Man måste alltid ta ställning och strida för sin rätt och för ett erkännande. Som många är även jag missnöjd med min lön då den inte på något sätt reflekterar min arbetsbörda eller min position i företaget. 2 gånger har jag fått ett nej för en löneökning, med ogrundade motiveringar. Min chef har länge sagt att i vårat arbete handlar det om att ta risker för att vinna, de som inte tar risker tar sig ingenstans i företagsvärlden. Droppen som fick bägaren att rinna över och göra mig mer riskbenägen än tidigare var då jag fick veta att en person som innehar samma position som mig har 10000 pund mer än mig per år, och inte svårt att lista ut detta men personen är en han. Det som är mest frustrerande är att vi är lika gamla så det har inte med ålder att göra, vi har näst intill samma erfarenhet så det kan inte vara det heller, en avvikelse är att jag har en universitetsutbildning men inte han. Jag vet inte när man ska sluta förvånas eller när man ska sluta kämpa? Inte heller kan jag få en rimlig förklaring varför jag inte får samma lön. När ska man stänga dörren för att gå vidare?

I ren förbannelse av situationen och de icke-existerande förklaringarna bestämde jag för att spela deras spel. Jag stannade hemma följande dag för att sedan spela ett fult spel som bygger på risk. Ta risker för att vinna, utan risker tar man sig ingenstans hette det. Jag var inte själv helt övertygad över min strategi men jag klampade in i kontoret, bokade i min chef för ett samtal och presenterade min master bluff. Jag har blivit erbjuden ett jobb hos en av våra konkurrenter och de erbjuder mig XX pund mer i månaden. Chefen hör av sig senare under dagen och säger att de kommer att presentera ett erbjudande i slutet av nästa vecka. Ha!

Det handlar om att testa företagets spelregler för att veta hur tufft man kan spela och var gränserna går. Det värsta som kan hända är att man blir tillrättavisad för den gången. Känner man till reglerna i företaget kan man bara bli skickligare på spelet.

Får se vad resultatet av denna match blir...

En tråkig upptäckt jag har gjort är att man måste alltid hålla ett öga på sina kollegor. I början när jag var "grön" betraktade jag alla som mina vänner men märkte snabbt att det är dina kollegor när det passar dem men dina konkurrenter när de kan vinna nått av att baktala dig. När det handlar om att betrakta eller behandla någon som kollega eller konkurrent så har jag märkt att det handlar om att leva i den gråa zonen ibland.

Företagsvärlden är ett tufft spel, och ingen, absolut ingen i företaget är din bästa vän. Antingen spelar du spelet eller inte, det handlar om att bygga interna relationer men samtidigt veta att du kan få en kniv i ryggen så fort någon får chansen. Hur långt är du villig att gå för att uppnå din dröm? Det är viktigt att ta tillvara på alla chanser som man ser. Jag hade en situation då företaget jag arbetade på bestämde sig för att avskeda personal som enligt dem inte presterade tillräckligt bra, positivt eller negativt? Jag tog till vara på att tillfånga ta de olika roller och ansvar som blev lediga för att klättra uppåt och visa vad jag går för.

I arbetslivet kommer man träffa på olika negativa energier, till exempel människor som säger att dina mål är orimliga och att du kanske inte ska satsa så högt. Men egentligen handlar det om de kan själva vara skrämda av utmaningen och den tuffa vägen som är framför dem. Bara för att de inte jagar sina drömmar innebär det inte att det ska agera som hinder för dig och din jakt på karriär. Vilka är dina vänner? Jag har märkt vikten av positiv energi, mina närmaste vänner lyckas alltid stötta mig när jag är på gränsen att ge upp. Utan mentorer runt mig hade jag nog varit en av dem som hade sagt till dig att du kanske skulle satsa på mer realistiska mål.

En annan bra bok för att boosta ditt självförtroende är "Confidence - the art of getting whatever you want" skriven av Rob Yeung.

Många talar om framgång vilket har fått mig att fundera på vad det egentligen betyder. Min definition av framgång har kommit att ändras nu ett år in på karriärstegen jämfört med tiden på universitetet. Jag har insett att det finns olika dimensioner av framgång. Innan ansåg jag att framgång handlar om att sitta som VD på Volvo, och givetvis var detta vad alla mina kurskamrater, inklusive jag, drömde om. Nu inser jag att framgång handlar om att få göra det du brinner för. För mig handlar framgång om att kunna balansera mitt arbete med mitt sociala liv.

Jag har flera gånger undrat varför jag har valt att ge upp mitt trygga nät i Sverige, lämna min familj, mina vänner för att spendera all min tid på att jobba. Jag har mina sämre stunder när jag inser vilket värde jag har gett upp. Vad har mitt liv för värde av att jobba, äta sova och så repetera? Men det handlar om att kämpa och ge uppoffringar. Trots allt slitet kommer att avlöna sig och du kommer att slita ett år för att bygga upp ett trackrecord på företaget och visa vad du går för. Men det är viktigt att ha ett liv vid sidan om och även sätta gränser för hur många timmar per dag du jobbar. Detta för att inte känna en meningslöshet.

En bok som har hjälp mig väldigt mycket och även de jag har rekommenderat den till är "Nice girls don't get the corner office". Den ger små men värdefulla tips, prova att använda dig några av dem och du kommer att bli medveten om hur du agerar och hur du kan förbättra dina chanser att lyckas!